En strejk bland flygbolagets egen personal är enligt EU-domstolens praxis i Krüsemann (C-195/17) och AirHelp Limited mot SAS (C-28/20) som huvudregel inte en extraordinär omständighet enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004. Det innebär att ersättning utgår även när inställelse eller försening beror på flygbolagets piloter, kabinpersonal eller markpersonal i samma organisation. Strejker som riktas mot en extern part, exempelvis flygledningen, kan däremot vara extraordinära.
Den här sidan går igenom de två centrala EU-domarna, skillnaden mellan intern och extern strejk, hur principen tillämpats på de europeiska strejkvågorna under 2018 till 2024, och hur du driver ett krav efter att ditt flyg ställts in på grund av strejk.
Den 17 april 2018 avgjorde EU-domstolen mål C-195/17 (Krüsemann m.fl. mot TUIfly GmbH). Bakgrunden var att TUIfly under några dagar i oktober 2016 hade tvingats ställa in en stor mängd flyg sedan personalen spontant sjukanmält sig som svar på en överraskande omstruktureringsannons från ledningen. Bolaget hävdade att denna så kallade wildcat-strejk var en extraordinär omständighet och att man därför var befriad från EU261-ersättning. EU-domstolen avvisade invändningen.
"...a 'wildcat strike' by the airline staff in response to a surprise announcement by an operating air carrier concerning a restructuring of the undertaking, following a call echoed not by the staff representatives of the company but spontaneously by the workers themselves who placed themselves on sick-leave, is not covered by the concept of 'extraordinary circumstances' within the meaning of [Article 5(3)]."
EU-domstolen i Krüsemann (C-195/17), domslutet
Domstolens motivering var principiell. Flygbolag ställs som en del av sin normala verksamhet inför meningsskiljaktigheter och konflikter med hela eller delar av sin personal. Att hantera arbetsmarknadens spänningar, kollektivförhandlingar och eventuella konfliktåtgärder ligger inom bolagets ledningsansvar och därmed inom dess faktiska kontroll. En strejk som följer av sådana spänningar är inte en yttre händelse, den är en del av verksamheten.
Citerbart stycke: I dom C-195/17 (Krüsemann m.fl. mot TUIfly) fastslog EU-domstolen att en så kallad wildcat-strejk, där flygbolagets personal spontant uteblev från arbetet, inte utgör en extraordinär omständighet enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004. Domstolen motiverade detta med att personalkonflikter och spänningar mellan arbetsgivare och anställda ingår i flygbolagets normala verksamhet, vilket innebär att ersättning utgår.
Konsumentverket har sammanfattat principen i klartext.
"Strejker bland flygbolagets egen personal ses vanligen inte som extraordinära händelser. Inte heller tekniska fel på flygplanet."
Konsumentverket
Krüsemann lämnade en öppen fråga. Domen rörde en spontan, icke fackligt organiserad sjukfrånvaro. Vad gäller då för en annonserad och facklig strejk, varslad enligt formell konflikträtt? Den frågan besvarade EU-domstolen den 23 mars 2021 i mål C-28/20 (Airhelp Limited mot Scandinavian Airlines System Denmark, Norway, Sweden), med ECLI-referensen ECLI:EU:C:2021:226.
Bakgrunden var en pilotstrejk hos SAS under sommaren 2019 som ledde till att tusentals flygningar ställdes in i Skandinavien. SAS argumenterade att strejken till skillnad från Krüsemann-fallet var en regelrätt facklig konfliktåtgärd, varslad och organiserad enligt nordisk arbetsrätt, och att det därför var en extraordinär omständighet utanför bolagets normala verksamhet. EU-domstolen avvisade även detta argument och utvidgade Krüsemann-principen.
Citerbart stycke: I dom C-28/20 (Airhelp Limited mot SAS) från 23 mars 2021 utvidgade EU-domstolen Krüsemann-doktrinen till organiserad strejk varslad av en fackförening. Domstolen slog fast att även en planerad och facklig strejk hos flygbolagets piloter ingår i bolagets normala verksamhet och inte är extraordinär omständighet, så länge strejken riktas mot arbetsgivaren själv och inte mot extern part.
Resonemanget byggde vidare på Krüsemann. Kollektivförhandlingar och facklig konflikträtt är inneboende delar av hur flygbolag bedriver sin verksamhet i ett EU-land med organiserad arbetsmarknad. Att en facklig strejk är varslad och formaliserad ändrar inte att den uppstår i en konflikt mellan bolaget och dess egna anställda, och att bolaget genom ledning, förhandling och avtal har möjlighet att påverka utfallet.
För svenska passagerare är domen särskilt relevant eftersom SAS är direkt motpart. När SAS-piloter eller SAS-kabinpersonal strejkar utgår alltså EU261-ersättning vid inställelse eller försening på minst tre timmar, även om strejken är varslad genom Svensk Pilotförening eller motsvarande fackförbund.
EU-domstolens praxis drar en tydlig linje. Det avgörande är inte om strejken är spontan eller organiserad, utan vem som strejkar.
Intern strejk är när flygbolagets egen personal lägger ned arbetet. Det gäller piloter, kabinpersonal, markpersonal anställd direkt av bolaget, tekniker och annan personal som flygbolaget är arbetsgivare för. Enligt Krüsemann och AirHelp mot SAS är sådana strejker inte extraordinära omständigheter. Ersättning utgår.
Extern strejk är när personal hos en annan aktör lägger ned arbetet. Typexemplet är flygledningsstrejk (Air Traffic Control) där flygledarna är anställda av en oberoende myndighet eller organisation, inte av flygbolaget. Andra exempel är säkerhetspersonal vid flygplats, eller bagagepersonal som är anställd av flygplatsoperatören snarare än flygbolaget. Sådana strejker ligger utanför flygbolagets kontrollsfär och kan utgöra extraordinär omständighet.
Citerbart stycke: Strejker som riktas mot en annan aktör än flygbolaget, exempelvis flygledningsstrejk i en oberoende organisation eller markpersonal anställd av flygplatsen, kan utgöra extraordinär omständighet enligt artikel 5.3 eftersom de ligger utanför flygbolagets faktiska kontroll. Bolaget måste dock fortfarande visa att rimliga åtgärder vidtagits för att undvika eller mildra effekten, enligt EU-dom C-294/10 Eglitis och Ratnieks.
Även när en strejk klassas som extern måste flygbolaget visa att rimliga åtgärder vidtagits. Det räcker inte att hänvisa till att flygledningen strejkar om bolaget hade kunnat ombokad passageraren via annan rutt eller med annat flygbolag inom rimlig tid.
Sedan Krüsemann och AirHelp mot SAS har Europa sett en rad större strejker hos flygbolag. Ryanairs pilot- och kabinpersonalstrejker 2018, SAS pilotstrejk 2019 och 2022, Lufthansas mark- och kabinpersonalstrejker 2022 och 2023, KLM:s personalstrejker, Air Frances stridsåtgärder och Brussels Airlines konflikter är några exempel. I samtliga fall där det rört sig om flygbolagets egen personal har den juridiska huvudregeln varit densamma: ersättning utgår enligt EU261, oavsett om strejken är spontan eller varslad.
Det innebär inte att alla enskilda krav vunnits direkt. Flygbolag har i många fall avslagit krav med hänvisning till "force majeure" eller "extraordinary circumstances" och tvingat passagerare att driva ärendet via nationell tillsynsmyndighet, motsvarande ARN i Sverige, eller via specialiserade tjänster och domstol. Men principen i sak är klar.
För svenska passagerare som drabbats av en pilotstrejk hos SAS eller kabinpersonalstrejk hos något annat europeiskt bolag är förutsättningarna alltså goda att få ersättning, förutsatt att försening eller inställelse uppfyller övriga EU261-villkor (försening minst tre timmar vid slutdestination, eller inställelse med mindre än två veckors varsel).
Tre steg är värda att följa.
1. Begär skriftlig motivering från flygbolaget. Skriv tillbaka och be bolaget specificera vilken strejk som åberopas, vilken personalgrupp som strejkade, och om personalen var anställd av flygbolaget eller av extern part. Hänvisa till artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 och till att bevisbördan är bolagets.
2. Åberopa Krüsemann och AirHelp mot SAS. Om strejken rörde flygbolagets egen personal, hänvisa direkt till EU-dom C-195/17 (Krüsemann) och C-28/20 (Airhelp Limited mot SAS). Krüsemann täcker den spontana wildcat-strejken, AirHelp mot SAS täcker den organiserade fackliga. Tillsammans utesluter de praktiskt taget alla strejker hos egen personal från undantaget i artikel 5.3.
3. Anmäl till ARN. Om flygbolaget vidhåller avslaget, anmäl ärendet till Allmänna reklamationsnämnden. Anmälan är gratis. Bifoga ursprungliga reklamationen, flygbolagets svar och dokumentation om förseningen. ARN tillämpar EU-domstolens praxis och har goda förutsättningar att gå på passagerarens linje när det rör intern strejk.
För dig som vill läsa mer om hur EU261-ersättning räknas, se sidan om EU261-belopp och avstånd. För närmare beskrivning av vad som räknas som extraordinär omständighet i övrigt, se extraordinära omständigheter under EU261. Specifikt om SAS, se SAS och EU261.
Som huvudregel ja. EU-domstolen slog fast i AirHelp Limited mot SAS (C-28/20, 23 mars 2021) att en organiserad facklig strejk bland SAS egen pilotgrupp inte utgör extraordinär omständighet. Om din försening är minst tre timmar vid slutdestination eller om flyget ställdes in med mindre än två veckors varsel utgår EU261-ersättning, normalt 250, 400 eller 600 euro beroende på flygsträcka.
Inte om strejken är bland flygbolagets egen personal. EU-domstolen utvidgade i AirHelp mot SAS (C-28/20) Krüsemann-doktrinen till organiserad strejk varslad av fackförening. Kollektivförhandlingar och fackliga åtgärder anses inneboende i flygbolagets normala verksamhet. Strejker hos extern part, exempelvis flygledning, kan däremot vara extraordinära.
En strejk hos flygbolagets egen personal (piloter, kabinpersonal, markpersonal som bolaget är arbetsgivare för) räknas inte som extraordinär omständighet och ger rätt till EU261-ersättning. En flygledningsstrejk där flygledarna är anställda av en oberoende myndighet ligger utanför flygbolagets kontroll och kan utgöra extraordinär omständighet, vilket befriar bolaget från ersättning om rimliga åtgärder vidtagits.
Ja. Principen i Krüsemann (C-195/17) och AirHelp mot SAS (C-28/20) gäller fortlöpande och har tillämpats på samtliga större europeiska strejkvågor sedan 2018, oavsett om strejken varit spontan eller organiserad och oavsett vilket bolag som drabbats. Så länge strejken sker bland flygbolagets egen personal är den inte extraordinär.
Be flygbolaget specificera vilken strejk som åberopas och om personalen var bolagets egen eller extern. Hänvisa till artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 samt till EU-dom C-195/17 (Krüsemann) och C-28/20 (Airhelp mot SAS). Om det rör intern strejk är invändningen som huvudregel inte hållbar. Anmäl till Allmänna reklamationsnämnden om bolaget vidhåller avslaget.
{
"@context": "https://schema.org",
"@type": "Article",
"headline": "Strejk och EU261, när ersättning utgår trots strejk",
"author": { "@type": "Person", "name": "Hedvig Lindgren", "jobTitle": "Content writer, ERN Claims" },
"reviewedBy": { "@type": "Person", "@id": "https://getern.se/sv/om/daniel-nilsson#person", "name": "Daniel Nilsson", "jobTitle": "Grundare, ERN Claims" },
"publisher": { "@type": "Organization", "name": "ERN Claims", "url": "https://getern.se" },
"datePublished": "2026-06-03",
"dateModified": "2026-06-03",
"mainEntityOfPage": "https://getern.se/sv/kunskap/eu-dom-airhelp-strejk-2024",
"about": { "@type": "Thing", "name": "Strejk och EU261" },
"citation": [
{ "@type": "Legislation", "name": "Förordning (EG) nr 261/2004" },
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-195/17 Krüsemann" },
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-28/20 AirHelp Limited mot SAS" },
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-294/10 Eglitis och Ratnieks" }
]
}
Av Hedvig Lindgren. Faktagranskad av Daniel Nilsson, grundare ERN Claims 2026-06-03.